Zordi, lang Kreol dan lekol primer ek kolez. Ena enn manier standar ekrir li: Grafi Larmoni. Li itilize par pratikman tou Morisien. Ena 25 an pourtan, ti ena dimounn ki ti ankor konsider li kouma enn patwa, enn version franse “kolore ek tipik”, pa mem enn langaz. Stati Kreol inn bien avanse, me eski konba pou so rekonesans inn fini?

Se inpe sa ki ti size deba, yer 21 Fevriye, dan minisipalite Porlwi. Lameri e Creole Speaking Union (CSU) ti reini dan kad enn tab-ronn Arnaud Carpooran, Dean Fakilte sians sosial ek imin Linisersite Moris e prezidan CSU, Nita Rughoonundun-Chellapermal, responsab Kreol Unit e Head of School of Arts and Humanities dan Mauritius Institute of Education, Alain Ah Vee, animater pou Ledikasyon Pu Travayer, Rabin Bhujun, zournalis e Managing Editor ION News, e Bruno Raya, artis, prodikter e animater. Tem zot diskision, dan kad Zourne mondial lang maternel: “50 an lindepandans, 50 an deba ek aksion an faver rekonesans lang kreol: ki bilan, ki perspektiv?”

Si tou bann intervenan rekonet ki kreol finn fer boukou progre, sime-la pa ti fasil, kouma sakenn inn kapav temwagne. Zordi, gras a travay ki Carpooran inn inisie, Liniversite Moris propoz bann modil Kreol dan kad program kour Franse ek letid Kreol. Travay lor trwaziem edision Diksioner Morisien. Premie diksioner kreol monoleng pe avanse. Me, Arnaud Carpooran rakonte, an 1993 dan Redwi, pa ti kapav servi term “Creole Studies” ki ti “tabou”. Pourtan deor, Lafrans kot Carpooran ti fer so letid liniversite, etranze pe abord Kreol Morisien dan enn kontex siantifik me pa Morisien.

Parey kan ti koumans fer propozision pou introdwir Kreol dan lekol. Argiman kont ki ti avanse: pena diksioner. Kan Kreol rant dan lekol an 2012, Nita Rughoonundun-Chellapermal fer remarke, se antan ki “lang ansestral”, “sete se ki ti dir dan Parlman”. Pou Rabin Bhujun, “nou’nn fer nou boukou ditor kan nou’nn koumans met sa deba-la lor sa terin lansestralite” alors ki ti bizin res lor terin “ki langaz meyer langaz pou ed nou bann zanfan-la aprann”.

Media ena ousi so rol pou zwe. Notaman pou fer ki dimounn abitie ek Grafi Larmoni pou ki lekter “fer zefor konpran”, Rabin Bhujun dir.

“Li kler: Leta pena enn azanda pou promouvwar Kreol,” Nita Rughoonundun-Chellapermal deklare. Li rapel lodians ki an 2011, MIE ti le profit lantre Kreol dan lekol pou sanz pedagozi e koumans par ansegn par lang maternel pou ariv dan lezot size. Servi Kreol kouma medium. Me akoz polemik initil, politik pa’nn al pli lwin, e proze-la inn mor lamem. “Nou ti kapav avanse… Nou’nn rekile,” responsab Kreol Unit fer remarke.

Pou Alain Ah Vee, deba otour lang Kreol osi “enn kestion pouvwar, enn kestion politik”. E kan gouvernman met frin ar Kreol, se “travayer” e “zanfan travayer” ki “plis soufer”. Dayer, Kreol touzour pa rekonet kouma enn lang ofisiel dan Parlman.

Facebook Comments