Alor ki bann politisien ankor pe diskite lor introdiksion kreol dan Parlman, bann etidian Liniversite Moris inn met zot dan lapo bann parlemanter. Dan kad selebrasion Zourne internasional lange ek kiltir kreol, bann zelev premie lane BA French ek BA French and Translation Studies finn prezant zot travay lor kanpis Reduit. Se ki fi’nn permet zot rekolte reaksion ek komanter depi lodians, notaman lor pertinans sertin term ou nesesite ou non tradir sertin mo kouma «Speaker».

Sa lane-la, Fakilte Sians Sosial ek Imin (FSSI) fi’nn permet piblik dekouver bann avanse ki pe fer dan kad tradiksion kreol apartir angle ou franse. Dan diferan tip lekritir. Poet Michel Ducasse ek iniversiter Bruno Jean-François fi’nn anim enn diskision otour ‘Enn bouke bwa tanbour’, ki Ducasse inn lanse le 28 Oktob pibliye pou mark 40 lane depi ki li ekrir poezi. Lokazion pou abord bann manier respekte bann tex Shakespeare, Paul Eluard ou mem Rabindranath Tagore kan pe tradir zot an kreol me anmemtan amenn sansibilite tradikter, ek difikilte pou trouv bann term pou bann konsep ar ki Morisien pa forseman abitie.

Bann zelev trwaziem lane BA French and Creole Studies pe osi travay lor tradiksion bann program FSSI an kreol.

Kouma Arnaud Carpooran inn fer remarke a-nouvo, lindi 30 Oktob, ena ankor boukou travay pou fer pou anrisi kreol pou li rant dan Parlman, par egzanp. Notaman o-nivo preparasion dimoun. Me ‘Dean’ FSSI tenir a fer remarke ki lane prosenn, kreol rant dan kolez. E donk dan 6 an, «li pou okip tou lespas ki ena dan sistem edikatif, se ki ti bizin inn fer depi lontan». Enn lot fe markan : bann premie etidian BA Creole Studies inn diplome lasemenn dernier.

Facebook Comments